Några tankar kring Matens Filosofi av Henrik Lagerlund, Förlaget Fri Tanke

Vore jag en panda vore min relation med mat enkel; ser det ut som ett bambuskott, luktar det som ett bambuskot och smakar det som ett bambuskott då är det förmodligen ett bambuskott och jag äter det.
Men nu är jag en människa, en homo sapiens och min kropp är ett biologiskt finstämt instrument som kräver näring från en mängd olika källor. Och jag kan inte vara riktigt säker på att det jag äter är bra eller dåligt för mig – är det en söt- eller bittermandel, är svampen ätbar eller giftig? Är det jag äter nyttigt eller skadligt, kanske rent av dödligt för mig?

Jag har ett dilemma, en allätarens dilemma.

Uttrycket myntades av det Professor Paul Rozin under 70-talet. Han studerade och studerar denna ambivalenta förhållning till mat på en psykologisk nivå. 2006 tar journalisten och skribenten Michael Pollan upp konceptet i boken The Omnivore’s Dilemma där han följer tre olika system för matförsörjning; samlare, ekologisk och industriell. Två år senare publicerar Professor Emeritus Warner Belasco sitt verk Food: Key Concepts i vilken han presenterar sin modell för den moderna människans dilemma. Individen måste göra ett medvetet val utifrån sina egna, genom uppfostran etablerade preferenser och dispositioner å ena sidan och Ansvar och Bekvämlighet å andra. Ansvar delar han in i ansvar för den egna personens hälsa och socialt ansvar.
Alla tre är exempel som utgår från amerikanska förhållanden. Detta är i sig kanske inte så märkligt då det är i USA som vi har den mest drivna industrialisering och kemikalisering av livsmedelsproduktion och distribution. Det är i USA som de fria marknadskrafterna fått störst spelrum och som av en mängd faktorer lett till massproduktion och distribution av livsmedel.

Och nu har vi fått en egen, svensk skrift i ämnet: Matens Filosofi av Professor Henrik Lagerlund publicerad på förlaget Fri Tanke. Med sin bok vill han utifrån ett filosofiskt perspektiv ge oss ett verktyg med vilket vi kan navigera fram till ett ansvarsfullt förhållningssätt till konsumtion av livsmedel. Ett verktyg som hjälper oss att navigera genom Belascos triptyk. Inte överraskande har han varit verksam i Kanada och därifrån tagit med sig ett Nordamerikanskt perspektiv, vilket inte minst speglar sig i litteraturlistan.

Kärnan i hans budskap är att

När vi granskar oss själva och reflekterar över hur vi lever med mat och hur vi tänker om mat måste vi försöka inkludera det ideal vi vill förverkliga och hitta ett sätt att nå dit. Vi måste staka ut en väg mot ett bättre liv, ett lyckligare liv. (sid 230)

Och hur skall vi göra detta? Jo, vi skall bli en filosofisk foodie!
En sådan är en person som bygger sina matpreferenser på reflektion, förnuft och en strävan efter sanna övertygelser. Samma principer som fick Sokrates att välja döden framför att böja sig för överheten. En hissnande tanke att när jag står vid grönsaksdisken och väljer mellan en besprutad och en icke-besprutad tomat, så skall mitt val basera sig på samma principer.

Och det är detta som är skönheten och samtidigt svagheten i Lagerlunds bok. Att välja hur vi lever är viktigt inte bara för vår inre harmoni, men också för möjligheten för vår art att överleva. Fortsätter vi som idag kommer jorden att en dag bli obebobar för människan. Våra val måste göras i detta perspektiv. Och hans bok är en väl läsvärd och initierad röst i denna debatt, även om den emellanåt kan tyckas litet pompös i en del skrivningar.

Ett annat problem av betydelse jag har med hans resonemang är att han undviker den större filosofiska frågan om människans roll i det ekologiska sammanhanget. Det påverkar framför allt i kapitlen Genmodifiering och Djurens Rättigheter. Outtalat, men ändock städse närvarande är det kristna perspektivet att människans är skapelsen kröning. Dess härskare och inte en jämbördig medlem.
Invändningen kan tyckas oberättigad och orättfärdig då han argumenterar för djurens rätt till liv och lycka. Så som vi har. Men han resonerar enbart om djuren i lantbruket och framför allt om nötkreaturen. Perspektivet och hans invändningarna är rotade i den (nord och syd) amerikanska köttindustrin. Inte i ett resonemang om vår roll som allätare i det ekologiska systemet och därmed en garant för balans i naturen. Tag t.ex. bort jägaren och det leder till att viltstammarna växer med följd att sjukdomar och skador på skog och mark ökar, och att vi får fler rovdjur i vår närmiljö. Vill vi ha det? Mår naturen bra av det? Och varför skall vi ha dåligt samvete när vi dödar ett djur. Det har inte lejonet. Detta vore för mig intressant att få ett filosofisk perspektiv på.

Och vad gäller GMO intar han samma von-oben attityd. Vi har rätt att manipulera naturen för att tjäna våra syften. Varför? Därför det är nödvändigt för vår överlevnad och vi har alltid gjort det. En annan invändning är att han i detta sammanhang helt bortser från konsekvenserna av att företagen får patent på grödorna och att bonden som köper dem därmed blir näst intill livegen. Hen får inte spara något av skörden för att så nästa år, utan måste köpa varje års utsäde. För att inte tala om grannen, som riskerar stämning för varumärkesintrången när fröna sprider sig till hens marker. Är det rätt att företag på detta sätt får makt över liv?

Ett annat, kanske litet mindre smolk är hans referens till en ”forskare” som tämligen nyligen diskvalificerat sig genom slarv och fusk. Nämligen Brian Wansink. Så här sammanfattade universitetsledningen hans akademiska meriter:
 ”The practices identified included data falsification, a failure to assure data accuracy and integrity, inappropriate attribution of authorship of research publications, inappropriate research methods, failure to obtain necessary research approvals, and dual publication or submission of research findings”
Vid en nyutgåva bör den gode Lagerlund i sin strävan efter sanna övertygelser kanske redigera bort denna referens.

Givet dessa invändningar menar jag att boken är ett välkommet och välbehövligt inlägg. Diskussionen om mat och klimat är i stora stycken en moralisk, en etisk diskussion. Boken förankrar de underliggande etiska principerna till den filosofiska världen, vilket i många exempel ändrar och förädlar argumentationen. Boken ger upphov till nya insikter och reflektioner. Den är initierad och samtidigt lättillgänglig. Lättläst och läsvärd, även om den ställer en inför obekväma beslut.

Att man inte är enig i allt han skriver är nog vad han förväntar sig. Det är en del av den filosofiska dialogen.

Malmö den 6 juli 2021